Innehåll
Borrelia Burgdoreferi
Borrelia-bakterien
är nu kartlagd.
Det
som är speciellt med borrelia
är att sjukdomen är så seg. Den kan finnas
i kroppen i tiotals år. Förklaringen är att
bakterien lurar människans immunsystem.
Utgångspunkten förAntiAlitalos avhandling
var att försöka
klarlägga varför sjukdomen kan finnas i kroppen i
tiotals år. Vill man uttrycka det enkelt kan man
säga att det beror på att borreliabakterien lurar
kroppens försvarsmekanismer
Borrelia är en oerhört
komplex bakterie och de sjukdomar som den åsamkar oss
är likaledes komplexa, då de kan se olika ut
från människa till människa.
Många infektioner har en start punkt och en slut punkt som
till exempel en halsinfektion, den börjar –vi
får symptom-vi får antibiotika –vi blir
friska. Detta är inte fallet med borrelia då vi i många fall inte
kan finna en start punkt för infektionen och ingen slut punkt
då vi är helt säkra på att vi
är friska. Dessutom kan Borrelia bakterien byta form
så att antibiotika inte fungerar och det gör
bakterien mycket svår att behandla.
Fästingar
har tre stadier av tillväxt –larv-nymf och vuxen.
Vid varje stadium måste fästingen äta ett
mål mat genom att suga blod från ett värd
djur. När de är fulla med blod släpper de
taget från värddjuret och lägger sig ner
för att smälta maten och transformeras från
exempelvis larv till nymf. De vuxna fästingarna har som
slutstadium att lägga nya ägg för
nästa generation av fästingar.

Fästingar
är inte speciellt rörliga. Människan
uppskattar att en fästing kan röra sig på
en yta av ca tre kvadrat meter. De klättrar upp och
sätter sig på ett grässtrå och
väntar tills något värddjur kommer
förbi så de kan sträcka ut sina framben och
finna platsen på värddjuret där
blodkärlen finns ytligt i huden för att ta sig ett
skrov mål.
De vuxna fästingarna
lägger sina ägg tidigt på våren
och då värmen stiger så utvecklas
äggen på ca en månad till en larv. De
flesta ägg är inte smittade av Borrelia Spirocheter
men man har hittat ägg med smitta. När väl
larven börjar finna ett värddjur för att
äta så är det en oerhörd spridning
mellan hur många procent av larverna som blir smittade. En
del studier pekar på att någon procent är
smittad till upp emot tjugoprocent. Störst aktivitet bland
larverna är i mitten av sommaren och under augusti.
Larverna är inte större
än halva udden på en penna och är
nästa omöjliga att se innan de börjar suga
blod. Larverna äter oftast från möss och
mindre djur. Vissa forskare anser att det är en stor
smittspridning av Borrelia spirocheter mellan larver och möss
och var Borrelia bakterierna övervintrar vet man i dag inte
specifikt men mycket tyder på att det är
möss som är den huvudsakliga smittspridaren till
fästingen.
När fästingen
sätter sig fast på en mus för att
äta så sprutar den in en kemikalisk-soppa
för att musen skall bedövas så den inte
känner av sticket samt att blodet inte skall koagulera.
Borrelia spirocheterna som kan röra sig fritt i musens blod
finner nu en ny värd i larven som suger upp det infekterade
blodet. Blodet kommer till larvens mage där Borrelia
spirocheterna kopplas ihop med en speciell receptor som heter TROSPA.
Den här receptorn binder proteiner i det yttre lagret(skinnet)
på Borrelia spirocheten. Detta speciella protein
(benäms Osp, typ A eller Osp A) sätter sig fast
på fästing receptorn(TROSPA) i fästingens
mage och det möjliggör kolonisation mellan de
båda. Denna process är även vanlig bland
många andra bitande insekter som till exempel getingar och
maneter och bakterier. Då kopplingen har skett mellan Osp och
TROSPA och Borrelia spirocheterna sitter fast i magvävnaden
kan spirocheterna spridas i hela fästingen.
Larverna äter vanligtvis upp mot
sjuttiotvå timmar innan de släpper taget
för att smälta maten och omvandlas till en nymf.
Denna process tar ca trettiofem dagar. De nykläckta nymferna
övervintrar och blir aktiva först nästa
vår. Många nymfer är infekterade och
beroende på kylan under vintermånaderna
så överlever olika många av dem.
Olyckligtvis har vi haft ett antal milda vintrar så
mängden fästingar ökar hastigt i
våra skogar. I områden med kraftigt antal borrelia
infektioner bland människor kan uppemot 50% av alla nymfer
vara smittade eller mer. Nymferna har storleken av en penn udd och
är svåra att se. De försöker att
suga blod från alla de djur som kan komma i
närheten- möss, igekottat, grävlingar till
rådjur och även människor.
Nymferna äter längre
än larverna, uppemot fyra-fem dagar är vanligt och
förvandlas sedan till vuxna fästingar vilket tar ca
fyrtiotvå dagar. Då många av nymferna
är infekterade kommer nära nog alla djur i
området omkring de smittade nymferna att blir
smittbärare av Borrelia spirocheter.

De vuxna fästingarna är
större och framförallt aktiva på
hösten. De är lätta att se i
jämförelse med nymferna eller larverna men det
hjälper föga för många
människor blir bitna varje år i alla fall. Vuxna
fästingar ger sig inte på vilket smådjur
som helst utan det skall vara större värddjur som
grävlingar, rådjur, katter, hundar och även
människor som kommer i dess väg. När
väl den vuxna fästingen har ätit
så förbereder de sig för vintern, de som
inte ätit gör detsamma och om de överlever
en mildvinter så är de aktiva den kommande
våren. Både de som åt på
hösten och de som äter på våren
kommer att lägga sina ägg när
vårsolen börjar skina och värmer upp
markerna.
De lägger ca 2000-3000 ägg
och som tur är så äter fåglar och
andra insekter upp mänger av ägg eller om det varit
en riktigt kall vinter har många av de vuxna smittade
fästingarna inte klarat av vintern. Blir det kallare
än +5 grader på vintern kyper fästingen ner
under marken och gömmer sig och blir det mer än +32
grader celcius så dör den.
Olyckligtvis har vi människor gett
oss in i naturen och genom åtgärder
försökt att kontrollera de djur som vi vill klassa
som skadedjur på exempelvis våra grödor.
Detta har lett till att många fåglar och insekter
har dött vilket minskar mängden av potentiella hot
mot mängden fästingar och de kan
föröka sig i större skala. De två
största hoten mot fästingar, minskat antal
värddjur och kallare klimat är något som om
man får tro Al Gore och klimatforskarna kommer att minska
framöver. Vi har i dag i princip inga rovdjur kvar i
vårt land som kan begränsa spridningen av
rådjur. Rådjur kan ha uppemot tvåtusen
fästingar och rör sig på stora
avstånd. Deras naturliga fiender som varg och lodjur har vi
mer eller mindre utrotat och människan skall idag
sköta begränsningen genom jakt vilket kommer att leda
till en större stam av djur som i många fall kommer
att röra sig närmare tätbebyggda
områden, vilket ökar sannolikheten att vi
människor blir smittade. Den globala uppvärmningen
kommer med största sannolikhet att öka antalet
sjukdomsframkallande bakterier i vår närhet.
När väl läkarna har
förstått hur borrelia bakterien fungerar och funnit
en behandlingsplan som fungerar för alla de som insjuknar
så kan någon mycket värre bakterie finna
fotfäste här i Sverige och i Europa.
Är det bara möss och
rådjur som är värddjur till Borrelia
Spirocheter?
Nej
värddjuren varierar från land till land beroende
på var de kan få fäste. I vissa
länder i europa finns förmodligen infektionen hos
igenkottar som fästingarna gladeligen sugenblod av.
På Madeira där det inte finns några
rådjur eller andra störrre djur så har
Borrelia Spirocheten finnit ett värddjur hos råttor
som blir de som sprider smittan till fästningarna som i sin
tur infekterar
människor och vi insjuknar i sjukdomen borrelia.